Testamente – guide till reglerna

Regler, formkrav, laglott och vanliga frågor om att skriva testamente

---

Ett testamente är ett juridiskt dokument som gör det möjligt att bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter dödsfallet. För många är ett testamente särskilt viktigt för att skydda en partner, gynna någon som annars inte skulle ärva eller minska risken för framtida tvister. I den här guiden går vi igenom vad ett testamente är, vilka regler som gäller och i vilka situationer det ofta är klokt att skriva ett.

---

Vad är ett testamente?

Ett testamente är en juridisk handling där en person bestämmer hur hans eller hennes tillgångar ska fördelas efter dödsfallet. Genom ett testamente kan man helt eller delvis göra avsteg från den legala arvsordningen enligt ärvdabalken.

Varför skriva testamente?

Genom att skriva testamente kan man skydda en efterlevande partner, bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas, minska risken för framtida tvister och låta egendom tillfalla någon som annars inte skulle ärva enligt den legala arvsordningen.

När är ett testamente extra viktigt?

Sambor med gemensamma barn som vill skydda varandra

En sambo har ingen arvsrätt enligt lag. Om den ena sambon avlider är det som huvudregel den avlidnes
barn som ärver. Finns omyndiga barn kan en god man i vissa fall behöva förordnas för att bevaka barnets
ätt. Det kan leda till ekonomiska svårigheter för den efterlevande sambon, särskilt om samborna äger en
bostad tillsammans. Genom ett inbördes testamente kan sambor stärka skyddet för varandra vid dödsfall.

Sambor som vill att den efterlevande partnern ska ärva

Även sambor utan gemensamma barn kan ha ett starkt behov av testamente. Eftersom sambor saknar arvsrätt enligt lag kan ett testamente ge den efterlevande sambon rätt att ärva hela eller delar av kvarlåtenskapen. Det kan vara viktigt även när samborna inte äger en bostad tillsammans.

Gifta makar med särkullbarn

Gifta makar har arvsrätt efter varandra, men problem kan uppstå om någon av makarna har barn från en tidigare relation, så kallade särkullbarn. Som huvudregel ärver makar före gemensamma barn, som i stället får rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. För särkullbarn gäller dock andra regler, eftersom de normalt har rätt att få ut sitt arv direkt när deras förälder dör. Genom ett inbördes testamente kan makar stärka skyddet för varandra vid dödsfall.

När man vill gynna någon som annars inte skulle ärva

Om man vill att en närstående ska få del av kvarlåtenskapen trots att personen annars inte skulle ärva, krävs som regel ett testamente.

När man vill att viss egendom ska gå till en viss person

Om man vill bestämma att viss egendom ska tillfalla en viss person är testamente det naturliga sättet att ge uttryck för den sista viljan. Ett testamentsförordnande som avser viss egendom kallas legat och kan omfatta både en bestämd sak och ett visst penningbelopp. Den som får ett legat kallas legatarie. Den som enligt testamente ska få hela kvarlåtenskapen eller en andel av den kallas universell testamentstagare. Till skillnad från en legatarie är en universell testamentstagare dödsbodelägare.

När man vill förebygga tvister efter dödsfallet

Ett testamente tydliggör den avlidnes vilja och kan minska risken för konflikter mellan arvingar och andra närstående efter dödsfallet.

När man har internationell anknytning

Om man är bosatt utomlands, har tillgångar i flera länder eller har utländskt medborgarskap kan frågor om arv och testamente bli mer komplicerade. I sådana situationer kan ett testamente vara särskilt viktigt för att skapa tydlighet och minska risken för osäkerhet om vilket lands regler som ska tillämpas och hur kvarlåtenskapen ska fördelas.

Vad kan man bestämma i ett testamente?

Genom ett testamente kan man bland annat bestämma:

• vem som ska få del av kvarlåtenskapen,
• att viss egendom ska gå till en viss person,
• att arvet ska fördelas på annat sätt än enligt den legala arvsordningen,
• att egendom ska användas för ett visst ändamål,
• vem som ska vara testamentsexekutor.

Vilka begränsningar finns för ett testamente?

Kan man göra ett barn arvlöst?

I Sverige har bröstarvingar rätt till laglott. Laglotten motsvarar hälften av den arvslott som barnet skulle ha fått enligt den legala arvsordningen. Om ett testamente inskränker laglotten kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Även vissa gåvor som i praktiken har samma verkan som ett testamente kan angripas genom det förstärkta laglottsskyddet. Laglotten innebär därför en viktig begränsning av testationsfriheten. Det betyder att den del av kvarlåtenskapen som man normalt kan förordna om genom testamente i praktiken är den disponibla kvoten, alltså den del som återstår sedan bröstarvingarnas laglotter har beaktats. Vid internationell anknytning kan andra regler bli tillämpliga på arvet. Genom lagval enligt EU:s arvsförordning kan en person i vissa fall bestämma att lagen i den stat där han eller hon är medborgare ska tillämpas på arvet, vilket kan påverka bedömningen av laglott och andra arvsrättsliga frågor.

Finns det begränsningar i vad man kan bestämma i ett testamente?

Ja, det finns vissa regler som begränsar testationsfriheten. Exempel är laglotten, regler om efterarv och vissa skyddsregler för efterlevande make. Det betyder att ett testamente i vissa fall inte får fullt genomslag i alla delar.

För makar begränsas testationsfriheten inte bara av laglotten. Ett testamente kan inte få fullt genomslag i den mån egendom i stället tillfaller efterlevande make genom bodelning, och testamentet kan också få stå tillbaka om den efterlevande maken har rätt att ur kvarlåtenskapen få egendom upp till skyddet enligt basbeloppsregeln.

Vem får skriva testamente?

Enligt 9 kap. 1 § ärvdabalken får den som har fyllt 18 år förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente. En person som har fyllt 16 år får dock förordna om egendom som han eller hon själv har rätt att råda över, vilket främst avser egendom som har förvärvats genom eget arbete efter 16 års ålder.

Vem får ta emot egendom genom testamente?

Det finns vissa begränsningar i fråga om vem som kan vara testamentstagare. Som huvudregel måste en fysisk person vara född, eller åtminstone avlad och senare födas med liv, när testatorn avlider. I vissa fall kan även ofödda avkomlingar till någon som då har rätt till kvarlåtenskapen omfattas av testamentet. Förordnanden till personer som ännu inte är födda är annars utan verkan. Utländska medborgare får som huvudregel ta emot egendom genom testamente i Sverige på samma sätt som svenska medborgare. Om svenska medborgare i ett annat land inte har motsvarande rätt, eller där behandlas mindre förmånligt, kan regeringen dock besluta om motsvarande inskränkning här.

Hur upprättar man ett giltigt testamente?

Vilka formkrav måste efterlevas vid upprättandet av ett testamente?

Som huvudregel ska ett testamente upprättas skriftligen med två vittnen. I vittnenas samtidiga närvaro ska testatorn skriva under testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift. Att vidkännas sin underskrift innebär att testatorn inför båda vittnena bekräftar att det är hans eller hennes underskrift på testamentet. Vittnena ska därefter bestyrka handlingen med sina namn. Vittnena måste också känna till att handlingen är ett testamente, men de behöver inte veta vad som står i det. Om någon på grund av sjukdom eller annat nödfall är förhindrad att upprätta ett vanligt testamente får han eller hon i stället göra ett nödtestamente. Ett nödtestamente kan göras muntligen inför två vittnen eller genom en egenhändigt skriven och undertecknad handling. Ett sådant testamente blir ogiltigt om testatorn därefter under tre månader har haft möjlighet att upprätta ett vanligt testamente.

Vem får vara testamentsvittne?

Ett testamentsvittne måste ha fyllt 15 år och förstå betydelsen av vittnesbekräftelsen. Testatorns make, sambo, barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, barnbarn, syskon och motsvarande släktingar genom svågerlag får inte vara vittnen. Vittnet får inte heller bevittna ett förordnande till sig själv eller till en närstående, och den som företräder en juridisk person får inte bevittna ett testamente till förmån för den juridiska personen. Den som har utsetts till testamentsexekutor får däremot vara vittne. I praktiken är det därför bäst att välja två utomstående personer utan eget intresse i testamentet.

Måste ett testamente registreras?

Nej, ett testamente måste inte registreras för att vara giltigt. Det är däremot viktigt att testamentet förvaras så att det kan hittas efter dödsfallet.

Kan man ändra eller återkalla ett testamente?

Ja, ett testamente kan ändras eller återkallas när som helst av testatorn. Om testatorn vill göra tillägg till testamentet eller ändra dess innehåll gäller samma formkrav som när ett testamente upprättas. Återkallelse kan ske antingen i den ordning som gäller för upprättande av testamente eller genom att testatorn förstör testamentshandlingen eller annars otvetydigt tillkännager att förordnandet inte längre är uttryck för hans eller hennes yttersta vilja.

Vid inbördes testamente kan den som ensidigt ändrar eller återkallar testamentet på ett sätt som väsentligt rubbar det ömsesidiga upplägget gå miste om sin egen rätt enligt testamentet.

Vad betyder testamentets ordalydelse – och hur tolkas ett testamente?

När ett testamente ska tolkas försöker man i första hand fastställa vad testatorn faktiskt har avsett. Det följer av 11 kap. 1 § ärvdabalken, där utgångspunkten är att testamentet ska ges den tolkning som bäst stämmer överens med testatorns vilja. Om ordalydelsen är oklar kan man därför behöva väga in syftet med förordnandet och omständigheterna i övrigt. Otydliga eller motstridiga formuleringar kan leda till tvist mellan arvingar och testamentstagare, vilket är ett viktigt skäl att formulera testamentet så tydligt som möjligt.

När kan ett testamente vara ogiltigt?

Ett testamente kan underkännas om det inte har upprättats på rätt sätt eller om det finns andra allvarliga fel. Vanliga exempel är formfel, att testatorn saknade behörighet att testamentera, att testamentet upprättades under påverkan av en psykisk störning eller att någon har utövat tvång, vilselett testatorn eller otillbörligt påverkat innehållet. Otydlighet i sig gör inte alltid ett testamente ogiltigt, men kan leda till tvist om hur det ska tolkas. Den som vill angripa testamentets giltighet måste normalt väcka klandertalan i tingsrätten inom sex månader från delgivningen av testamentet.

Hur går delgivning och klander av testamente till?

Vad innebär delgivning av testamente?

Delgivning av testamente innebär att de arvingar som berörs av testamentet får testamentet överlämnat till sig i bestyrkt avskrift. Om en arvinge i stället godkänner testamentet behövs ingen delgivning i förhållande till den personen. Delgivning eller godkännande är en förutsättning för att testamentstagaren ska kunna göra sin rätt enligt testamentet gällande. Det är efter delgivningen som tidsfrister för bland annat klander av testamentet och jämkning för att få ut laglott börjar löpa.

Vad betyder det att klandra ett testamente?

Att klandra ett testamente innebär att en arvinge väcker talan i tingsrätten och begär att testamentet helt eller delvis ska förklaras ogiltigt. Det kan bli aktuellt om arvingen anser att testamentet till exempel har tillkommit med formfel eller under otillbörlig påverkan. Klandertalan måste väckas inom sex månader från det att arvingen delgavs testamentet. Om ingen talan väcks i tid blir testamentet normalt gällande, även om det annars hade funnits invändningar mot det.

Vad är skillnaden mellan att begära jämkning och att klandra?

Att begära jämkning av ett testamente betyder att en bröstarvinge begär att få ut sin laglott, även om testamentet inkräktar på laglotten. Att klandra ett testamente betyder i stället att en arvinge väcker talan i domstol och hävdar att testamentet är ogiltigt, till exempel på grund av formfel, psykisk störning, tvång eller annan otillbörlig påverkan. Både jämkning och klander måste normalt göras inom sex månader från delgivningen av testamentet. Om arvingen förblir passiv kan rätten att angripa testamentet gå förlorad, och testamentet blir då gällande mot den personen.

Kan man förlora rätten att ta arv eller testamente?

Ja, i vissa särskilda undantagsfall kan rätten till arv eller testamente gå förlorad. Den tydligaste situationen är att den som genom brott uppsåtligen har dödat den avlidne som huvudregel inte får ta arv eller testamente efter honom eller henne. Regeln kan också få betydelse om den som dödats själv skulle ha ärvt någon annan, eftersom gärningsmannen då inte får en bättre rätt än om den dödade hade levt.

Vad händer med testamentet när någon har dött?

När kommer testamentet in i bouppteckningen?

Finns det ett testamente ska det beaktas innan bouppteckningen upprättas. Det beror på att testamentet kan påverka vem som har rätt till arv och hur dödsboet ska hanteras. När bouppteckningen skickas in till Skatteverket ska testamentet därför bifogas i original eller bestyrkt kopia.

Vilken roll kan boutredningsman eller testamentsexekutor ha?

För vissa dödsbon kan en boutredningsman eller testamentsexekutor spela en viktig roll. En boutredningsman utses av tingsrätten för att ta över förvaltningen av dödsboet, ofta när dödsbodelägarna inte kommer överens eller när boet är mer komplicerat. En testamentsexekutor är i stället någon som testatorn själv har utsett i testamentet för att se till att testamentet verkställs. Om tingsrätten utser en boutredningsman att ta över förvaltningen av dödsboet, ska en utsedd testamentsexekutor som huvudregel också förordnas till boutredningsman, om inte skäl talar emot det. Om en boutredningsman har förordnats, eller om en testamentsexekutor har utsetts, går ansvaret för att bouppteckningen förrättas över på honom eller henne.

Internationella frågor – vilket lands regler gäller?

Vad gäller om man bor utomlands?

Om den avlidne hade hemvist i ett annat EU-land än Sverige är utgångspunkten enligt EU:s arvsförordning att arvet ska bedömas enligt lagen i det land där personen hade sitt hemvist vid dödsfallet. Det betyder att utländska arvsregler kan bli tillämpliga även för en svensk medborgare som har flyttat utomlands. I vissa fall kan man dock genom testamente välja att lagen i det land där man är medborgare ska gälla i stället. Därför är det särskilt viktigt att tänka igenom sitt testamente om man bor utomlands eller har stark anknytning till flera länder.

Kan man välja vilket lands lag som ska gälla?

Ja, enligt EU:s arvsförordning kan en person i vissa fall bestämma att lagen i det land där han eller hon är medborgare ska tillämpas på arvet. Ett sådant lagval måste normalt framgå av ett testamente eller av villkor i ett testamente. Om inget lagval görs är huvudregeln i stället att lagen i det land där den avlidne hade hemvist vid dödsfallet ska gälla.

När bör man ta hjälp av jurist i internationella situationer?

Det kan vara klokt att ta särskild hjälp om det finns anknytning till flera länder, till exempel om man bor utomlands, har egendom i flera stater eller om det är oklart var man har sitt hemvist. Enligt EU:s arvsförordning är det som huvudregel lagen i den stat där den avlidne hade hemvist vid dödsfallet som ska tillämpas på arvet som helhet, men i vissa fall kan lagval göras till lagen i medborgarskapslandet. Just därför kan internationella situationer snabbt bli mer komplicerade än vanliga svenska arvsärenden.

När bör man ta hjälp av jurist med testamente?

Situationer där juridisk hjälp ofta är klokt

Juridisk hjälp är ofta klokt när familjesituationen eller tillgångarna gör testamentet mer komplext än vanligt. Det gäller särskilt för sambor med barn, makar med särkullbarn, personer med internationell anknytning, fastigheter eller företag samt när man vill gynna bonusbarn eller andra närstående som inte annars skulle ärva. Hjälp kan också vara värdefull om det finns förhöjd konfliktrisk i familjen eller om man vill minska risken för oklarheter, ogiltighetsinvändningar och framtida tvister.