Arvskifte – så fördelas arvet mellan dödsbodelägarna

En praktisk guide till hur ett arvskifte går till, vilka regler som gäller och vad som behöver vara på plats innan dödsboet kan avslutas.

---

Arvskiftet är det moment då dödsboets tillgångar fördelas mellan dem som har rätt till arv eller testamente. För att arvskiftet ska kunna genomföras krävs normalt att bouppteckningen är registrerad och att dödsboets skulder har betalats. Här går vi igenom vad ett arvskifte innebär, hur processen brukar se ut och vilka situationer som ofta kräver extra uppmärksamhet.

---

Vad är ett arvskifte?

Arvskifte är fördelningen av kvarlåtenskapen

Arvskifte är fördelningen av den avlidnes kvarlåtenskap mellan dem som har rätt till arv eller andel i boet. Det sker normalt först när bouppteckningen är gjord och dödsboets skulder, kostnader och eventuella legat har verkställts. Om den avlidne var gift ska bodelning normalt ske före arvskiftet.

Arvskifte är ett civilrättsligt avtal mellan dödsbodelägarna

Arvskiftet är ett civilrättsligt avtal mellan dödsbodelägarna om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. I själva arvskiftet är det närmare bestämt arvingar och universella testamentstagare som är parter enligt 23 kap. 1 § ärvdabalken. Delägarna kan i stor utsträckning själva komma överens om fördelningen och behöver alltså inte alltid följa den legala arvsordningen exakt vid själva skiftet, så länge fördelningen håller sig inom de rättsliga ramar som gäller. Skiftet kan normalt genomföras när dödsboet är redo för skifte, alltså när bouppteckningen är gjord och skulder, kostnader, eventuell bodelning och eventuella legat har hanterats. Över arvskiftet ska en skriftlig arvskifteshandling upprättas, och den ska undertecknas av delägarna. Om inte samtliga dödsbodelägare skriver under blir arvskiftet inte gällande.

Bouppteckningen är utgångspunkten för arvskiftet

Bouppteckningen är ett viktigt underlag inför arvskiftet. Den visar vilka som ska beaktas i dödsboet samt vilka tillgångar och skulder som fanns vid dödsfallet. Samtidigt är bouppteckningen inte alltid avgörande för när skiftet får ske eller vilka värden som senare läggs till grund för fördelningen. Enligt 23 kap. 2 § ärvdabalken får arvskifte inte genomföras mot en delägares bestridande innan bouppteckning har förrättats och kända skulder har betalats eller säkrats. Om delägarna är överens kan skiftet göras utifrån andra, aktuella värden än dem som redovisades i bouppteckningen, till exempel om egendom har sålts, skulder har betalats eller marknadsvärden har förändrats.

Skulder och kostnader måste normalt hanteras innan skifte

Som utgångspunkt bör arvskifte inte göras innan bouppteckningen har förrättats och dödsboets kända skulder har ordnats. I 23 kap. 2 § första stycket ärvdabalken kommer detta till uttryck genom att skifte inte får ske mot en delägares bestridande innan skulderna antingen har betalats, säkrats genom att medel har ställts under särskild vård eller omfattas av en uppgörelse som innebär att den delägare som motsätter sig skiftet inte svarar för dem.

Bodelning ska ske först om den avlidne var gift

Om den avlidne var gift ska bodelning göras före arvskiftet. Det anges uttryckligen i 23 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken. Efterlämnar den avlidne en sambo som begär bodelning enligt sambolagen, ska bodelningen också förrättas innan arvskifte äger rum.

När någon företräds av god man, förmyndare eller annan ställföreträdare

Om en dödsbodelägare eller annan berörd person företräds av förmyndare, god man eller förvaltare kan arvskiftet fortfarande genomföras, men särskilda skyddsregler gäller. Ställföreträdaren ska då företräda den enskilde vid skiftet och måste som huvudregel inhämta överförmyndarens samtycke till egendomens fördelning. Om det finns en intressekonflikt, till exempel mellan ett barn och dess förmyndare, kan en särskild god man behöva utses.

Fel i bouppteckningen kan ge fel underlag för arvskiftet

Bouppteckningen används som underlag inför arvskiftet. Om uppgifter om delägare, tillgångar, skulder, testamente eller andra rättsliga förhållanden är felaktiga eller ofullständiga, finns en risk att även arvskiftet bygger på fel förutsättningar. Därför är det viktigt att bouppteckningen är korrekt och att den kompletteras om nya uppgifter kommer fram. Skatteverket anger att en tilläggsbouppteckning ska upprättas om en ny tillgång eller skuld blir känd eller om annan felaktighet upptäcks, till exempel att ett testamente eller äktenskapsförord saknas.

Vem ansvarar för arvskiftet?

Arvskiftet förrättas i första hand av dödsbodelägarna

Arvskiftet förrättas i första hand av dödsbodelägarna. Enligt 23 kap. 1 § ärvdabalken är det närmare bestämt arvingar och universella testamentstagare som är parter i själva arvskiftet. Det är alltså dessa som kommer överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och som undertecknar arvskifteshandlingen.

Boutredningsman och testamentsexekutor kan påverka vägen till skifte

Som utgångspunkt är det dödsbodelägarna som hanterar dödsboet och förrättar arvskiftet. I vissa fall ställs boet dock under förvaltning av en boutredningsman eller en testamentsexekutor enligt 19 kap. ärvdabalken. Det påverkar vägen fram till skiftet, eftersom dessa då ansvarar för att utreda och förvalta boet fram till dess att bodelning och arvskifte kan genomföras. Om boet ställs under förvaltning av testamentsexekutor, är denne dessutom utan särskilt beslut skiftesman. Detta gäller dock inte om någon annan redan har utsetts till skiftesman eller om testamentsexekutorn är delägare i boet.

Om delägarna inte kommer överens kan en skiftesman utses

Kan dödsbodelägarna inte enas om hur kvarlåtenskapen ska fördelas, kan tingsrätten utse en skiftesman. Det följer av 23 kap. 5 § ärvdabalken, enligt vilken rätten på en delägares begäran ska förordna någon att vara skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka få delägarna att enas, men kan annars själv besluta om skiftet genom en särskild skifteshandling. En dödsbodelägare eller en person som på annat sätt är beroende av arvskiftet inte får vara skiftesman.

Om det bara finns en dödsbodelägare behövs normalt inget arvskiftesavtal

Om det bara finns en dödsbodelägare i boet behövs normalt ingen särskild arvskifteshandling. I praktiken sker då ingen fördelning mellan flera delägare, utan tillgångarna övergår till den enda delägaren när bouppteckningen har registrerats.

Dödsboet behöver inte skiftas direkt

Ett arvskifte behöver inte alltid genomföras direkt efter att bouppteckningen är klar och dödsboets skulder har betalats. Det finns inga civilrättsliga regler som säger att ett dödsbo alltid måste skiftas, och dödsbodelägarna kan därför i vissa fall komma överens om att låta boet stå kvar oskiftat under en tid. Det kan till exempel vara en praktisk lösning om delägarna vill vänta med att sälja en bostad, undvika att dela upp viss egendom omedelbart eller ge en efterlevande sambo möjlighet att bo kvar tills vidare. Ett sådant upplägg förutsätter dock att delägarna är överens.

Vem har rätt till arv?

Arvsordningen enligt ärvdabalken

Den legala arvsordningen reglerar vem som ärver när det inte finns något giltigt testamente. Arvsrätten bestäms då i första hand enligt de tre arvsklasserna i 2 kap. ärvdabalken, medan efterlevande makes arvsrätt regleras särskilt i 3 kap. och Allmänna arvsfondens rätt i 5 kap. 1 §.

Den första arvsklassen, bröstarvingarna, består av den avlidnes avkomlingar enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken. De närmaste avkomlingarna, oftast den avlidnes barn, ärver i första hand. Har ett barn avlidit före arvlåtaren, träder barnets avkomlingar in genom istadarätt. Istadarätten gäller utan begränsning i nedstigande led.

I den andra arvsklassen, som består av den avlidnes föräldrar, gäller istadarätt för syskon och halvsyskon enligt 2 kap. 2 §. I den tredje arvsklassen, som består av mor- och farföräldrar, gäller istadarätt för mostrar, morbröder, fastrar och farbröder enligt 2 kap. 3 §. Kusiner har däremot ingen legal arvsrätt.

Efterlevande make ärver som huvudregel den avlidne enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken. Om makarna har gemensamma barn får barnen i stället normalt vänta på sitt arv och blir efterarvingar när den efterlevande maken senare avlider. Särkullbarn har däremot som utgångspunkt rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död, om de inte avstår från arvet till förmån för den efterlevande maken.

Saknas arvingar och annan arvsberättigad tillfaller arvet Allmänna arvsfonden enligt 5 kap. 1 §.

Förskott på arv och hur det påverkar arvskiftet

Vad är förskott på arv?

Förskott på arv innebär att en arvinge har fått en gåva av den avlidne under dennes livstid som ska avräknas från arvet. För bröstarvingar, alltså barn, är utgångspunkten att en sådan gåva är förskott på arv. För andra arvingar gäller det bara om det följer av vad som har föreskrivits eller får anses ha varit avsett.

Hur räknas förskott på arv av vid arvskiftet?

När förskott på arv ska beaktas läggs värdet av förskottet till kvarlåtenskapen. Därefter beräknas arvslotterna som om gåvan fortfarande hade funnits kvar i boet. Den som har fått förskottet får sedan detta avräknat från sin lott vid arvskiftet.

Avräkningen sker i princip med utgångspunkt i gåvans värde när den togs emot. Om förskottet är större än mottagarens arvslott stannar avräkningen normalt där; något ytterligare ska då inte betalas ut ur dödsboet.

Arvskifte innan skulderna är klarlagda

Varför skulder normalt ska betalas före arvskifte

Innan dödsboet kan skiftas ut ska den avlidnas och boets skulder som huvudregel betalas. Om skifte ändå sker innan skulderna har betalats, eller medel har ställts under särskild vård för betalningen, kan skiftet gå åter enligt 21 kap. 4 § ärvdabalken.

När ett arvskifte kan behöva gå åter

Om arvskifte sker innan den avlidnas och dödsboets skulder har betalats, eller innan medel har ställts under särskild vård för betalningen, kan skiftet behöva gå åter. Det följer av 21 kap. 4 § ärvdabalken. Återgång innebär att den rättshandling som delägarna grundar sin rätt på blir utan verkan och att det som har skiftats ut måste lämnas tillbaka, eller ersättas med motsvarande värde.

Om inte alla tillgångar behöver tas i anspråk för att betala skulderna, behöver inte heller hela skiftet gå åter. I sådana fall kan återgången begränsas till det som krävs för att skulderna ska kunna täckas. Kan en delägare inte återbära det som behövs, får övriga delägare täcka bristen i förhållande till vad var och en har fått ur boet. Ingen delägare kan dock bli skyldig att betala tillbaka mer än han eller hon har fått.

Delskifte – uppdelning av arvet i flera steg

När kan delskifte vara en praktisk lösning?

Det är inte nödvändigt att skifta ut alla dödsboets tillgångar vid ett och samma tillfälle. Om dödsbodelägarna är överens kan de skifta ut en eller flera delägare medan andra kvarstår som dödsbodelägare. De kan också skifta ut viss egendom.

Vilken egendom kan ingå i ett delskifte?

Ett delskifte kan avse viss egendom i dödsboet. Delskifte innebär att en del av kvarlåtenskapen skiftas ut, medan resten ligger kvar i väntan på det slutliga arvskiftet.

Hur påverkar ett testamente arvskiftet?

När ett testamente ändrar den legala arvsordningen

Den legala arvsordningen kan, med vissa begränsningar, sättas åt sidan genom ett giltigt testamente. Om testamentet kränker en bröstarvinges laglott kan bröstarvingen dock begära jämkning. Testamentet kan också påverka själva arvskiftet genom att ändra både vem som har rätt att delta i skiftet och hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Universella testamentstagare är parter i arvskiftet på samma sätt som arvingar, medan legat normalt ska hanteras innan den återstående kvarlåtenskapen delas.

Vad är ett legat?

Ett legat innebär att någon genom testamente får viss bestämd egendom eller ett bestämt belopp, i stället för en andel av kvarlåtenskapen. Den som får ett legat kallas legatarie. Till skillnad från en universell testamentstagare är legatarien normalt inte part i själva arvskiftet. I stället ska legatet som utgångspunkt verkställas innan den återstående kvarlåtenskapen delas mellan arvingar och universella testamentstagare. Ärvdabalkens regler om verkställighet av legat finns i 22 kap., där det också framgår att legat av oskifto ska utges så snart det kan ske utan men för någon vars rätt är beroende av boets utredning.

Legat ska som huvudregel avskiljas före arvskiftet

Om den avlidna har lämnat ett giltigt testamente ska legat verkställas innan dödsboet skiftas mellan dödsbodelägarna. Den som har rätt till ett legat har ett anspråk direkt mot dödsboet. Enligt huvudregeln utges legat av oskifto, vilket innebär att det ska lämnas ut innan dödsbodelägarna får sina andelar.

När legaten har avskilts kan den kvarvarande egendomen fördelas genom arvskifte mellan arvingar och universella testamentstagare.

Medel kan behöva avsättas för ett särskilt ändamål

Ett testamente kan innehålla en ändamålsbestämmelse. Det innebär att testator har föreskrivit att pengar eller annan egendom ska användas på ett bestämt sätt, utan att någon viss person får en konkret rätt till egendomen.

När ett sådant förordnande finns kan dödsboet, eller den som får egendomen, ansvara för att bestämmelsen verkställs. Innan kvarvarande egendom fördelas genom arvskifte kan det därför behöva avsättas medel för det ändamål som testamentet anger.

Hur fördelas egendomen vid arvskiftet?

Varje delägare har som utgångspunkt rätt till lott i varje slag av egendom

När kvarlåtenskapen fördelas gäller som utgångspunkt att varje delägare har rätt att få lott i varje slag av egendom. Regeln i 23 kap. 3 § första stycket ärvdabalken uttrycker alltså en princip om blandade lotter, snarare än att någon delägare bara ska få pengar och en annan bara viss egendom. Samtidigt finns en betydande avtalsfrihet vid arvskifte, vilket innebär att delägarna ofta kan komma överens om både värdering och lottläggning på annat sätt.

Innan kvarlåtenskapen delas måste man också säkerställa att egendom som inte fullt ut hör till det aktuella dödsboet hålls isär. Det gäller särskilt om det finns en efterarvsandel efter en tidigare avliden make eller annan egendom som rättsligt ska avskiljas innan det slutliga arvskiftet görs. Annars finns en risk att man skiftar egendom som helt eller delvis egentligen ska tillfalla någon annan.

Odelbar egendom bör om möjligt läggas på en lott

Egendom som inte lämpligen kan delas eller skiljas bör enligt 23 kap. 3 § om möjligt läggas på en lott. Det gäller typiskt sett fastigheter, bostadsrätter eller annan egendom där en uppdelning kan vara opraktisk eller leda till värdeminskning. Om en fastighet vid arvskifte läggs ut med andelar till flera delägare utan villkor om utbrytning, äger de därefter fastigheten med samäganderätt. Däremot är ett arvskifte ogiltigt i den delen om en viss avgränsad del av en fastighet i stället läggs i särskild ägares hand.

Make eller sambo kan i vissa fall ha rätt att få bostaden

Vid dödsfall kan frågan om vem som ska få den gemensamma bostaden behöva lösas innan eller i samband med arvskiftet. För makar avgörs detta främst genom bodelning enligt äktenskapsbalken, där den make som bäst behöver bostaden i vissa fall har rätt att få den på sin lott. För sambor gäller motsvarande regler enligt sambolagen, och om den efterlevande sambon begär bodelning är det endast denne som kan göra gällande rätt att överta bostad eller bohag. Frågan om bostaden tillfaller den efterlevande maken eller sambon avgörs alltså inte enbart av reglerna om arvskifte, utan också av reglerna om bodelning och övertaganderätt.

Kan ett arvskifte angripas i efterhand?

Klander av arvskifte som har förrättats av skiftesman

Om en dödsbodelägare är missnöjd med ett arvskifte som har genomförts genom skiftesman, kan delägaren väcka talan vid tingsrätten och begära att arvskiftet ändras. Det kallas klander av arvskifte. Talan ska väckas inom fyra veckor från det att delägaren fick del av arvskiftet. Som huvudregel ska klandertalan riktas mot övriga dödsbodelägare. Tingsrätten kan då ompröva skiftet och i vissa fall återförvisa frågan till skiftesmannen.

Arvskiftet kan också angripas med stöd av avtalslagen

Eftersom ett frivilligt arvskifte i grunden är ett avtal mellan delägarna kan det i vissa fall också angripas med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler. Det kan till exempel bli aktuellt om någon har undertecknat arvskifteshandlingen under tvång, blivit vilseledd eller om avtalet annars är ogiltigt enligt avtalslagen. Denna typ av angrepp ska hållas isär från klander av arvskifte som har förrättats av skiftesman.

När bör man ta hjälp?

Juridisk hjälp är ofta klokt när arvskiftet riskerar att bli komplicerat

Det kan vara klokt att ta hjälp av jurist när arvskiftet innehåller moment som gör fördelningen eller rättsläget mer komplicerat. Det gäller särskilt om det finns testamente, särkullbarn, efterarv eller oenighet mellan delägarna. Juridisk hjälp är ofta också motiverad när dödsboet innehåller bostad, fastighet, större tillgångar eller andra värden som kräver värdering och tydlig lottläggning. Om delägarna inte kan enas kan tingsrätten dessutom utse en skiftesman, och om boet är svårt att utreda kan en boutredningsman behöva förordnas. Domstolarna beskriver just oenighet och svårigheter i boet som situationer där skiftesman eller boutredningsman kan bli aktuella, och Skatteverkets material lyfter särskilt testamente och efterarv som omständigheter som påverkar handläggningen.