Vem ska kallas till bouppteckningsförrättningen?
Alla dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Den avlidnes efterlevande make, maka eller sambo ska alltid kallas, även om personen inte är dödsbodelägare.
Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägare kan vara:
- efterlevande make eller maka
- efterlevande sambo, om bodelning ska ske
- arvingar
- universella testamentstagare, alltså personer som enligt ett testamente ska få hela kvarlåtenskapen eller en viss andel av den
Om bodelning har skett efter dödsfallet eller om bodelning inte ska ske, är den efterlevande maken, makan eller sambon bara dödsbodelägare om personen även är arvinge eller universell testamentstagare.
En legatarie, alltså en person som enligt ett testamente endast ska få en viss sak, ett visst belopp eller en annan särskild förmån, är inte dödsbodelägare.
Vad är en efterarvinge?
En efterarvinge är en person som har rätt att ärva först när någon annan senare avlider. Ett vanligt exempel är makarnas gemensamma barn när den efterlevande maken eller makan ärver först.
Särskilda situationer
I vissa fall ska även en frånskild make, maka eller tidigare sambo kallas, till exempel om en bodelning efter separationen fortfarande inte har genomförts.
Skatteverkets blankett har plats för tre personer under rubriken "Övriga personer som ska vara kallade till bouppteckningsförrättningen". Om fler personer ska kallas fyller du även i deras uppgifter i formuläret. De förs då över till en bilaga till bouppteckningen.