Bouppteckning – så fungerar det

Steg för steg, tidsfrister, underlag och vanliga fel

---

Bouppteckningen är den handling som visar vilka som företräder ett dödsbo och vilka tillgångar och skulder som fanns vid dödsfallet. Bouppteckning ska som huvudregel förrättas inom tre månader efter dödsfallet och därefter skickas in till Skatteverket inom en månad. I den här guiden går vi igenom processen steg för steg, vanliga fel, vilka underlag som behövs och när det är klokt att ta hjälp av jurist.

---

Snabböversikt

Vad är en bouppteckning?

När en person avlider uppstår ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk person som tar över den avlidnes tillgångar och skulder. Kort efter dödsfallet behöver dödsboet tas om hand. Den eller de dödsbodelägare som sammanbodde med den avlidne ska då vårda egendomen och underrätta övriga dödsbodelägare om dödsfallet. Därefter förvaltas dödsboet som huvudregel gemensamt av dödsbodelägarna.

En viktig del av dödsboförvaltningen är att kartlägga den avlidnes tillgångar och skulder samt att betala räkningar och hantera andra ekonomiska åtaganden. Detta arbete ska mynna ut i en bouppteckning. En bouppteckning är en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Den fungerar också som en legitimationshandling som visar vilka som har rätt att företräda dödsboet. Bouppteckningen är dessutom ett viktigt underlag inför det kommande arvskiftet.

Bouppteckningen är inte bara viktig som underlag inför arvskiftet. Den kan också få betydelse långt senare som underlag för att beräkna efterarv, till exempel när en efterlevande make har övertagit egendom med fri förfoganderätt. Därför är det viktigt att uppgifterna i bouppteckningen blir så korrekta som möjligt från början.

När måste en bouppteckning göras?

En bouppteckning måste göras när den avlidne hade hemvist i Sverige enligt EU:s arvsförordning. I vissa fall räcker det dock att göra en dödsboanmälan i stället för en bouppteckning. Det gäller om den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än utgifter i samband med dödsfallet och om det inte finns någon fast egendom eller tomträtt i dödsboet.

Tidsfrister för bouppteckning

En bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet enligt 20 kap. 1 § ärvdabalken. Med bouppteckning avses både bouppteckningshandlingen, som redovisar den avlidnes tillgångar och skulder, och bouppteckningsförrättningen, där boets uppgifter gås igenom och handlingar som testamente och äktenskapsförord läggs fram.

Bouppteckningen ska sedan lämnas in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Om dödsboet är särskilt omfattande eller utredningen tar längre tid kan Skatteverket i vissa fall bevilja uppskov med inlämningen.

Underlag och handlingar du behöver för bouppteckningen

• Uppgifter om dödsbodelägare och eventuella efterarvingar
• Uppgifter om tillgångar och skulder på dödsdagen
• Kallelse till bouppteckningsförrättning
• Testamente, äktenskapsförord eller sambo-/bodelningsfrågor
• Underlag från bank, försäkring, bostad och andra tillgångar

Steg-för-steg: från dödsfall till registrerad bouppteckning

Steg 1 – Fastställ dödsbodelägare, arvingar och efterarvingar

Det första steget är att utreda vilka som ingår i dödsboet och vilka som ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Dödsbodelägare är efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare. Med arvingar avses de personer som har omedelbar arvsrätt efter den avlidne enligt 1–3 kap. ärvdabalken. En efterlevande sambo är normalt inte dödsbodelägare enbart på grund av samboskapet, men ska ändå kallas till bouppteckningsförrättningen.

Den som har egendomen i sin vård eller som bäst känner till dödsboet, bouppgivaren, ska lämna uppgifter om vad som ingår i boet. Varje dödsbodelägare samt efterlevande make eller sambo är dock skyldig att, på begäran, lämna de uppgifter som behövs för bouppteckningen.

Efterarvingar är normalt inte dödsbodelägare i den först avlidnes dödsbo, men de ska ändå kallas till bouppteckningsförrättningen. En efterarvinge är någon som får rätt till arv först när en tidigare arvinge, vanligtvis en efterlevande make, har avlidit. Rätt till efterarv kan också uppkomma genom testamente.

Om det saknas nära anhöriga eller om arvsförhållandena är oklara kan en släktutredning behöva göras. En sådan beställs vanligtvis från Skatteverket och kan vid behov kompletteras med uppgifter från Riksarkivet eller stadsarkiv. Syftet är att klarlägga vilka arvingar och dödsbodelägare som finns i dödsboet. Om det saknas arvingar och universella testamentstagare tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Till bouppteckningsförrättningen ska dödsbodelägare, efterlevande make eller sambo samt efterarvingar kallas. Om den avlidne var frånskild och bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden inte hade genomförts, ska även den frånskilda maken kallas. Vid förrättningen ska dessutom två kunniga och trovärdiga förrättningsmän närvara. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare, men i övrigt finns det inga generella jävsregler.

Steg 2 – Kalla till bouppteckningsförrättning

Skyldigheten att ordna och kalla till bouppteckningsförrättningen ligger på den eller de dödsbodelägare som har den avlidnes egendom i sin vård, eller på en boutredningsman eller testamentsexekutor.

Kallelser ska skickas ut i god tid. Skatteverket anger att det är lämpligt att skicka kallelsen minst två veckor i förväg till personer i Sverige och minst fyra veckor i förväg till personer som bor utomlands. Om en kallad person inte närvarar vid förrättningen ska bevis om kallelsen skickas in till Skatteverket tillsammans med bouppteckningen, exempelvis genom en skriftlig bekräftelse eller ett kvitto på rekommenderat brev.

Steg 3 – Genomför bouppteckningsförrättningen

Vid bouppteckningsförrättningen går deltagarna igenom och stämmer av uppgifterna om dödsboets tillgångar och skulder samt relevanta handlingar, till exempel testamente och äktenskapsförord. Syftet är att kontrollera att underlaget är tillräckligt och att de uppgifter som ska ligga till grund för bouppteckningen har kommit fram.

I bouppteckningshandlingen ska det anges vilka som har varit närvarande vid bouppteckningsförrättningen. Om en dödsbodelägare inte har närvarat ska bevis om kallelse bifogas.

Om någon dödsbodelägare begär det ska även uppgifter om gåvor tas upp i bouppteckningen, om gåvorna kan anses vara förskott på arv eller omfattas av reglerna om förstärkt laglottsskydd. Om det finns uppgifter om större gåvor till arvingar kan det därför vara klokt att utreda frågan redan i bouppteckningsskedet. Det minskar risken för oklarheter längre fram och ger ett bättre underlag inför det kommande arvskiftet.

Bouppgivaren ska underteckna bouppteckningen och intyga att uppgifterna är riktiga och att inga uppgifter medvetet har utelämnats. Förrättningsmännen ska intyga att uppgifterna har antecknats korrekt och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.

Steg 4 – Skicka in bouppteckningen till Skatteverket

När bouppteckningen är klar ska den skickas in till Skatteverket för registrering. Själva bouppteckningen ska skickas in i två exemplar: ett original och en bestyrkt kopia. Med bestyrkt kopia menas att någon intygar att kopian stämmer överens med originalet.

Om det finns ett testamente ska det skickas med i original eller som bestyrkt kopia. Även andra relevanta handlingar ska skickas med när de finns, till exempel godkännande av testamente, kallelsebevis, fullmakter, arvsavstående, registrerat äktenskapsförord och förordnande för god man.

Kontoutdrag och fakturaunderlag behöver normalt inte bifogas. Bouppteckningen skickas till Skatteverkets bouppteckningsenhet i Härnösand eller lämnas in på ett servicekontor. Om det finns ett testamente väljer många i praktiken att behålla originalet och i stället skicka in en bestyrkt kopia, så att originalet finns lätt tillgängligt senare, till exempel vid arvskifte eller om någon fråga uppstår.

Steg 5 – Efter registrering – arvskifte

När bouppteckningen har registrerats kan den användas i kontakter med till exempel banker och myndigheter. Registreringen innebär dock inte att kvarlåtenskapen genast kan delas mellan arvingarna.

Innan arvskifte kan genomföras behöver dödsboets skulder först vara betalda eller åtminstone säkrade. Först därefter går det att bedöma vad som faktiskt återstår att fördela mellan arvingar och eventuella testamentstagare. Det är därför viktigt att inte skifta boet för tidigt, särskilt om det fortfarande finns oklara skulder, obetalda räkningar eller andra frågor som ännu inte har retts ut.

Nästa steg är normalt arvskifte, alltså att dödsboets återstående tillgångar fördelas mellan dem som har rätt till arv eller testamente. I vår guide om arvskifte går vi igenom hur arvskiftet går till i praktiken, vilka uppgifter som behöver vara med och vad du bör tänka på innan arvet fördelas.

Vem ansvarar för bouppteckningen och vilka roller finns?

Vem ansvarar för att bouppteckningen blir gjord?

Den som har den avlidnes egendom i sin vård ansvarar normalt för att ordna bouppteckningsförrättningen och ge in bouppteckningen till Skatteverket. Om dödsboet förvaltas av en boutredningsman eller testamentsexekutor ligger ansvaret i stället på denne.

Bouppgivaren – vem lämnar uppgifterna?

Den som vårdar egendomen eller annars bäst känner till dödsboet ska vara bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet. Varje dödsbodelägare samt efterlevande make eller sambo är dessutom skyldig att, på begäran, lämna uppgifter till bouppteckningen.

Förrättningsmän – vem granskar och intygar?

Två kunniga och trovärdiga förrättningsmän ska utses för bouppteckningen. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare, men i övrigt finns det inga generella jävsregler.

När tar boutredningsman eller testamentsexekutor över?

Om en boutredningsman har förordnats eller en testamentsexekutor har utsetts går ansvaret för bouppteckningen normalt över på denne. Det innebär att boutredningsmannen eller testamentsexekutorn i regel ser till att bouppteckningsförrättningen hålls och bestämmer tid och ort för förrättningen. En boutredningsman eller testamentsexekutor kan också vara bouppgivare.

När bör man ta hjälp av jurist?

Om dödsboet är okomplicerat går det i många fall att göra bouppteckningen själv. I vissa situationer kan det dock vara klokt att ta hjälp av en jurist. Det gäller särskilt när:

• Den avlidne efterlämnar efterarvingar
• Någon av makarna har enskild egendom
• Den avlidne har upprättat ett testamente
• Den avlidne äger andel i ett oskiftat dödsbo

En andel i ett oskiftat dödsbo kan göra bouppteckningen mer komplicerad, eftersom det först kan behöva klarläggas vad andelen omfattar och hur den ska tas upp i den aktuella bouppteckningen. När dödsboet innehåller sådana frågor kan det vara klokt att få juridisk hjälp innan bouppteckningen skickas in.

Vanliga fel vid bouppteckningen

Så kvalitetssäkrar du innan du skickar in

Innan du skickar in bouppteckningen är det klokt att göra en sista kontroll av både personkretsen, bilagorna och själva handlingen. Kontrollera först att rätt personer har tagits upp som dödsbodelägare, att eventuella efterarvingar har hanterats korrekt och att alla som skulle kallas till förrättningen också har kallats. Gå sedan igenom att relevanta handlingar faktiskt följer med, till exempel testamente, godkännande av testamente, kallelsebevis, fullmakter, arvsavstående, registrerat äktenskapsförord och förordnande för god man när sådana finns. Skatteverket anger också att själva bouppteckningen ska skickas in i original och bestyrkt kopia, medan kontoutdrag och fakturaunderlag normalt inte behöver bifogas. Kontrollera slutligen att uppgifterna om tillgångar och skulder på dödsdagen är fullständiga och att bouppteckningen är undertecknad på rätt sätt innan den skickas in. Skatteverket kontrollerar bouppteckningen efter att den kommit in och kan begära komplettering om någon uppgift saknas. Checklista och formkrav framgår av blanketten SKV 460.

Vanliga missar som leder till komplettering

Vanliga orsaker till att Skatteverket begär komplettering är att fel personkrets har tagits upp, att någon som borde ha kallats saknas eller att viktiga bilagor inte har skickats med. Det gäller till exempel testamente, godkännande av testamente, kallelsebevis, fullmakt, arvsavstående eller registrerat äktenskapsförord när sådana handlingar finns. Komplettering kan också behövas om tillgångar och skulder på dödsdagen inte har redovisats korrekt eller om bouppteckningen inte skickas in i rätt form, det vill säga original och bestyrkt kopia. Om nya tillgångar, skulder eller fel i delägarkretsen upptäcks först i efterhand kan det i stället bli aktuellt med tilläggsbouppteckning.

Tillgångar, skulder och värden i bouppteckningen

Vilka tillgångar och skulder ska tas upp i bouppteckningen?

I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder tas upp sådana de var vid dödsfallet. Tillgångarnas värde och skuldernas belopp ska anges, och även tillgångar eller skulder i utlandet ska tas med. Som huvudregel tas inte kostnader som uppkommer efter dödsfallet upp, men begravningskostnader och bouppteckningskostnader är undantag och får redovisas i bouppteckningen. Om den avlidna var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas, och det ska framgå vad som är giftorättsgods respektive enskild egendom.

Vad gäller om den avlidna var gift?

Om den avlidna var gift ska bouppteckningen inte bara innehålla uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder, utan även om den efterlevande makens tillgångar och skulder. Uppgifterna ska redovisas var för sig, och det ska framgå vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom. Det är viktigt eftersom bouppteckningen ofta också fungerar som underlag för den bodelning som behöver göras mellan makarna med anledning av dödsfallet.

Familjeförhållanden och handlingar som påverkar bouppteckningen

Barn, särkullbarn och adopterade barn

Det är viktigt att tidigt klarlägga vilka barn den avlidna efterlämnar och om något barn är särkullbarn. Barn är bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken, och i ett äktenskap spelar det stor roll om barnet är gemensamt barn eller särkullbarn. Särkullbarn har som huvudregel rätt att få ut sitt arv direkt, medan gemensamma barn normalt får vänta tills den efterlevande maken eller makan har avlidit. Även adopterade barn ska räknas in i barnkretsen.

 Om en dödsbodelägare eller efterarvinge är underårig företräds barnet normalt av sin förmyndare. Om förmyndaren inte kan företräda barnet, till exempel därför att förmyndaren själv har del i samma dödsbo, behöver en god man förordnas. Finns ett sådant beslut ska handlingen skickas med till Skatteverket.

Make eller sambo och bodelning

Om den avlidna var gift ska bouppteckningen inte bara innehålla uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder, utan även om den efterlevande makens tillgångar och skulder. Uppgifterna ska redovisas var för sig, och det ska framgå vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom. Det är viktigt eftersom bouppteckningen ofta också fungerar som underlag för den bodelning som behöver göras med anledning av dödsfallet.

Om den avlidna var sambo och den efterlevande sambon begär bodelning, ska uppgifter om den samboegendom och de skulder som ingår i bodelningen tas upp i bouppteckningen. Det gäller framför allt den gemensamma bostaden och bohaget som förvärvats för gemensamt bruk.

Testamenten och andra handlingar

Ett testamente kan påverka både vem som är dödsbodelägare, vem som ska kallas till bouppteckningsförrättningen och vilka uppgifter som behöver tas med i bouppteckningen. Detsamma gäller andra handlingar som registrerat äktenskapsförord, arvsavstående och andra dokument som påverkar vem som har rätt i dödsboet. Därför är det viktigt att tidigt gå igenom vilka handlingar som finns och om de förändrar personkretsen eller hur egendomen ska bedömas.

När bouppteckningen skickas in till Skatteverket ska sådana handlingar också bifogas när de finns. Skatteverket anger att det bland annat gäller testamente, registrerat äktenskapsförord och handlingar som visar att någon har gjort arvsavstående eller annars påverkar vem som är dödsbodelägare.

Värdering och datum

Hur sätts värden?

Huvudregeln är att tillgångarna i bouppteckningen ska tas upp till marknadsvärdet på dödsdagen. Det är alltså värdet vid själva dödsfallet som ska anges, inte vad egendomen säljs för senare eller vad den är värd när bouppteckningen upprättas. Marknadsvärdet får uppskattas utifrån tillgängligt underlag, till exempel banksaldo, börskurs, mäklarvärdering eller annan rimlig bedömning av vad egendomen var värd på dödsdagen. För fast egendom får man använda taxeringsvärdet året före dödsfallet i stället för marknadsvärdet, och motsvarande lättnadsregler finns också för bland annat tomträtt, hus på annans mark och näringsverksamhet.

Hur noga behöver man vara med värderingen?

Tillgångarna i bouppteckningen ska värderas så att bouppteckningen ger en riktig bild av dödsboets ekonomi på dödsdagen. Det betyder inte alltid att varje post måste värderas med exakt precision, men värderingen ska vara saklig och rimlig utifrån det underlag som finns. Förrättningsmännen ska intyga att boet har värderats efter bästa förstånd, vilket innebär att man bör försöka komma så nära ett korrekt värde som möjligt.

För många tillgångar räcker det med ett tillförlitligt underlag, till exempel banksaldo, börskurs eller annan dokumenterad värdeuppgift på dödsdagen. När det gäller mer värdefull eller svårbedömd egendom, till exempel bostad, bil eller företag, kan det vara klokt att ta in underlag som bättre visar marknadsvärdet på dödsdagen, till exempel en mäklarvärdering, en värdering från bilhandlare eller annat sakkunnigt värdeutlåtande.

Efter registreringen av bouppteckningen

När är dödsboet avslutat?

När bouppteckningen har registrerats kan dödsboet normalt avvecklas genom arvskifte, alltså att dödsboets tillgångar delas upp mellan dem som har rätt till arvet. Civilrättsligt kan arvskifte i princip göras redan när bouppteckning har skett och boets kända skulder har betalats eller säkrats. I praktiken väntar man ändå ofta tills bouppteckningen har registrerats, eftersom den registrerade bouppteckningen normalt behövs i kontakt med banker och andra aktörer.

Om det bara finns en dödsbodelägare behövs normalt ingen särskild arvskifteshandling, utan tillgångarna kan i stället föras över med stöd av den registrerade bouppteckningen. Ett dödsbo är dock inte skattemässigt avslutat bara för att bouppteckningen har registrerats. Skatteverket anger att dödsboet är skattemässigt avslutat först när alla tillgångar har skiftats, sista deklarationen har lämnats och överskott eller underskott på skattekontot har reglerats.